Me, myself & I

Fryser och mår sisådär... fast att jag fryser är inget nytt tyvärr. Jag fryser jämt. Sitter alltid med varma raggsockar på mig även om det är 22 grader inomhus... Det är först när temperaturen utomhus kryper upp mot 15 plusgrader, då kan jag tänka ig att ta av mig raggsockarna/tofflorna. Knäppt va. Men är man frusen av sig så är man.

Har hostat hela natten också och näsan har varit täppt hela veckan. Vaknade med att jag var hes av nattens hostande, och självklart så var hostmedicinen slut!! Måste gå och köpa idag.

Det värsta är att vi ska på två kalas i helgen, dels syrrans födelsedagskalas på lördag och dels makens brors tjej som fyller 40 på söndag. Suck, pust och stön. Var det nödvändigt att bli sjuk nu??

Tänkte ju lägga upp lite bilder, men det gick ju inte och det går fortfarande inte att komma åt statistiken. Grrr........ Kom igen nu då!!

Snälla män, varför måste ni ALLTID sitta med så bresade ben på buss/t-bana så man själv får sitta på kanten av sätet? Jag tror inte att ni har så stor pung så den inte klarar av att ni sätter ihop benen lite grann. Då har ni nog lite höga tankar om er själva. ;)

Kanske vi kvinnor ska börja sitta med armarna brett åt sidan, för vi har ju så stora bröst så de får inte klämmas åt...

Jag avskyr, protesterar mot, lägger in VETO, ska lägga in en motion i riksdagen om avskaffandet av denna infernaliska dumhet som kallas sommar/vintertid. Är så överjordiskt trött på att hålla på och ändra tid på alla klockor i huset. Dessutom har vi vår lille herre som vi äntligen lyckats få att sova ganska vettiga tider, men nu ska det ändras igen. Idag vaknade han 7.30 enligt sommartid, men enligt vintertid är det 6.30. Inte så bra. Nu måste tiderna vridas om igen för honom. Suck! För oss vuxna är det ju en baggis egentligen, men för honom blir det lite rörigt.

Förra året lyckades jag dessutom med konststycket att ställa om fel, så jag ställde fram klockan istället för tillbaka! Jag tyckte det var ovanligt lite folk på tunnelbanan på morgonen och dessutom undrade mina kollegor som jobbade natt vad jag gjorde där så tidigt. Jag svarade häpet att jag ska ju jobba. Lite försynt försökte de tala om att klockan bara var strax före fem, vilket jag avfärdade med ett skratt. Vadå, klockan var ju snart sju. Men nej... då slog det mig att jag gjort ett väldigt jobbigt misstag och ställt klockan fel. Bara att lägga sig på soffan i personalrummet och sova två timmar till. :-D

Please, kan man aldrig få slippa detta? Varför måste vi ha detta ofog?

Jag slutar aldrig förvånas över en del människors brist på hyfs och fason.

Mötte idag den kvinna vars hund bet mig i benet igår. Lugnt och vänligt gick jag fram till henne och hälsade och sade att hunden bet mig igår. Direkt blev hon skitförbannad och sade att de hade den inte alls gjort, att jag bara ljög och att jag var sjuk i huvudet! Jag försökte förklara att jag var till läkaren men hon avbröt mig och nekade hela tiden och sade att jag behövde psykvård. Hon fortsatte med att neka och jag försökte nå fram till henne vilket verkade stört omöjligt. Hon bara slog ifrån sig och skrek. Hon hävdade att jag hatar djur! Jag som älskar djur, försökte förklara det utan framgång. Hon sade också att det märks sååå tydligt att jag hatar hundar. Det var ju därför den hade "skällt" på mig, för att den kände på sig att jag hatar hundar. Då blev jag förbannad på henne och sade att hon inte känner mig, hur f*n kan hon säga så. Jag tycker visst om hundar. Nej det gör du inte, var hennes svar. Hur bemöter man sådant??
Hon fortsatte att rya om att jag är störd, och jag blev så förbannad på henne så jag frågade vem av oss som är störd när man kan stå och bete sig så där. Hon sade att hunden aldrig hade bitit mig, den skällde bara. När jag sade att jag hade ett sår så blev hon arg på mig och sade att det hade jag inte alls för jag hade jeans på mig och hundens tänder kan inte bita igenom jeans. Korkat nog visade jag inte henne blåmärket på benet, men jag var så upprörd att jag inte tänkte klart. Hon sade att vi ska bete oss som vuxna människor... Haha. Ja hennes sätt var ju VÄLDIGT vuxet. NOT!

Till slut kände jag att jag hade inget mer att hämta där, för hon var helt galen. Hennes ögon var så fulla med hat så jag blev alldeles mörkrädd. När jag gick ifrån henne så sade jag bara "Tänk på din bebis bara" och gick, varpå jag hörde att hon hånskrattade och skrek efter mig att jag var sjuk i huvudet. Hon var nämligen gravid! Alla tror att hon är en "kärring" åldersmässigt sett, men hon var ca 30-40 år någonting.

Jag tänkte på att man får hoppas att det är graviditetshormonerna som spökar så där, för om det inte är det så blir det jävligt synd om den ungen som får växa upp med föräldrar som har en så hemsk människosyn och kan vräka ur sig vad som helst till vem som helst.

Jag var alldeles skakis efteråt, och jag svär, om hundskrället ger sig på mig igen, då tvekar jag inte att ge den en kick! Sedan ger jag satkärringen en jävla spark på smalbenet också. Den kan hon ha den jävla galna f*ttan!

Jaha, läser att jeanstillverkarna vill att man ska ha jeansen i ett halvår innan man tvättar dem. Uäääk! Hur snuskigt är inte det på en skala? Det verkar som det är framför allt de yngre som tycker att det är helt ok att låta bli att tvätta dem, utan bara vädra dem och lägga i frysen då och då. Men ursäkta mig, har inte den yngre generationen något luktsinne? Eller har det blivit avtrubbat av de skitiga kläderna så de inte längre känner hur illa de luktar? Jag fattar bara inte hur man kan. Själv tvättar jag mina jeans ca 1 gång/ vecka. Avskyr smutsiga kläder, tycker det är ohygieniskt. Otroligt att man accepterar att gå omring i detta. Man får ju skit som ligger an mot huden hela tiden, och dessutom riskerar man klädlöss. Vill man ha det? Nope. Inte jag i alla fall.

Idag när jag gick hem från sonens dagis så mötte jag en kvinna med en liten pudel i kopplet. När jag gick förbi dem på gångvägen så bet den mig helt plötsligt och oprovocerat! "Aj" hojtade jag, och vände mig om. Jag blev så himla paff och "chockad" så jag kom mig inte för att ta hennes namn och telenummer, utan jag gick bara iväg. Kvinnan gick och pratade i telefon, så jag vet inte hur mycket hon märkte. Hon sade dock till hunden "Fy, fy så gör man inte" eller nåt sånt, så på något sätt har hon väl märkt något.

När jag kom hem ringde jag vårdguiden och de tyckte att jag skulle gå till vårdcentralen och får en stelkrampsspruta. Så jag ringer dit och får tid till doktorn. Väl där tycker dr att jag inte behöver sprutan egentligen eftersom bettet inte blev så djupt, det blev mer en rispa på huden. Trots allt blödde det lite och blev en liten blåning. Däremot tyckte han att jag ska äta en kur antibiotika i 5 dagar för att undvika ev. bakterier som hundskrället kan ha haft i munnen. Men jag fick sprutan i alla fall. Plus antibiotikan...

När jag ser dem igen så ska jag minsann få dem att betala dels mitt läkarbesök på 140:- och dels antibiotikan à 79:-! Då kanske de lär sig att hålla reda på hundskrället hädanefter!!

Är det bara jag som är lite trött på att se Anna Anka varenda gång man kollar i Aftonbladet/Expressen? Nu har hon väl fått sin uppmärksamhet som hon uppenbarligen suktade efter, kan vi inte låta henne förfalla i glömska nu? Hon är lite tröttsam tycker jag med sitt sätt att säga saker enbart för att provocera och skapa debatt. Visst, debatt är bra, men behöver man bete sig som en trotsig (ank-)unge för att få till en diskussion? Hon har säkert rätt i att det är enklare i USA att ha rätt till egna åsikter, jag vet inte, jag har aldrig varit i USA så jag kan bara gå på hörsägen. Däremot tycker jag att det är dagisnivå att säga att kvinnan måste tillfredställa sin man närhelst han behagar (eller hur hon nu uttryckte det).

Om hon nu sagt upp sitt svenska medborgarskap så kan hon väl hålla till i USA hädanefter. Men nehej, då ska hon överösas av jobbförslag i Sverige, bland annat i TV! Suck. Vi kommer tydligen inte undan henne... Om det nu är så hemskt i Sverige så man säger upp sitt medborgarskap, varför ska hon hit och jobba då?!

Well, money talks...

Vi är med i NIX-registret för att slippa alla dessa enerverande telefonförsäljare som aldrig ger upp och blir förvånade när man tackar nej till deras fantastiska erbjudanden.

"Menar du verkligen att du inte vill ha en årsförbrukning av Morr kattmat?" Jag har ju för faen inte ens en katt!!
"Kan du verkligen tacka nej till en superfin telefon från Felia? Du behöver ju bara..." Jag har telefoner i parti och minut tack, behöver ingen mer och särskilt inte från er.
"Om du svarar på 2000 idiotiska frågor som jag kommer att ställa till dig närmsta halvtimmen så får du en trisslott..." En trisslott, jo man tackar.

Och så vidare i all oändlighet. Men tyvärr kommer man inte åt försäljarna från företag där man tidigare varit kund. Min dotter prenumererade på en tidning som hetter Prinsessan för många år sedan, men än idag kan de ringa och vill att man ska köpa någon tidning från dem.

Hur svårt är det att fatta när jag säger Nej tack! Jag vill inget ha från er! Adjö!

Nu håller dessutom alla dessa förb*nnade telemarketingföretag på att ringa i tid och otid för att kartlägga när man är hemma. Glömmer man av sig och råkar svara får man ett klick i örat som tack och som ett  brev på posten ringer nåt företag senare och vill pracka på en något.