Min kamp mot övervikten
Ja, jag är en tjockis! Jag erkänner, räcker upp en hand och står för den jag är. This is me, like it or not, men nu måste jag faktiskt göra något åt min övervikt. Jag mår inte bra av den, varken fysiskt eller psykiskt. Jag har alltid varit lite knubbig, och efter dotterns födelse gick jag upp en del. Efteråt pendlade jag upp och ner i vikt, och har egentligen gjort sedan dess. Efter sonens födelse blev det all time high, och det känns inget vidare att ställa sig på vågen och se siffrorna hånflina åt mig för att jag aldrig lyckas gå ner de där förhatliga graviditetskilona. :(
Nu är det dags igen att börja kämpa. Min största demon heter socker! Jag är så löjligt beroende av socker så det är galet. Men även min man känner att han inte mår bra av för mycket socker (och han är smal som en speta), så det blir ju enklare om vi kämpar ihop och peppar att ta en frukt istället för en kaka. Nu ska vi se till att inte ha något "farligt" hemma så det blir lättare att "välja rätt". Lätt och lätt förresten... HA! Vem sade att det är lätt?! Herreminje... Hela mitt vuxna liv har jag kämpat mot övervikten och aldrig lyckats hålla vikten när jag väl gått ner. Why me??? Varför valde demonen mig?
Jag vet att jag aldrig kommer att bli en smal amazon, men jag måste i alla fall gå ner minst 20 kg för att både kropp och själ ska må bra, och för att jag ska må riktigt bra, borde jag gå ner 30-35 kg! Hjälp! Jag vet hur det blir, jag kanske går ner 10 kg och sedan blir det inte mer... Men jag måste börja inse att jag inte är ung längre och inte odödlig heller, så jag måste börja tänka på att jag ska finnas till för mina barn ett tag till och det gör jag inte om jag inte gör något åt min övervikt!
Starting on monday!
Nu är det dags igen att börja kämpa. Min största demon heter socker! Jag är så löjligt beroende av socker så det är galet. Men även min man känner att han inte mår bra av för mycket socker (och han är smal som en speta), så det blir ju enklare om vi kämpar ihop och peppar att ta en frukt istället för en kaka. Nu ska vi se till att inte ha något "farligt" hemma så det blir lättare att "välja rätt". Lätt och lätt förresten... HA! Vem sade att det är lätt?! Herreminje... Hela mitt vuxna liv har jag kämpat mot övervikten och aldrig lyckats hålla vikten när jag väl gått ner. Why me??? Varför valde demonen mig?
Jag vet att jag aldrig kommer att bli en smal amazon, men jag måste i alla fall gå ner minst 20 kg för att både kropp och själ ska må bra, och för att jag ska må riktigt bra, borde jag gå ner 30-35 kg! Hjälp! Jag vet hur det blir, jag kanske går ner 10 kg och sedan blir det inte mer... Men jag måste börja inse att jag inte är ung längre och inte odödlig heller, så jag måste börja tänka på att jag ska finnas till för mina barn ett tag till och det gör jag inte om jag inte gör något åt min övervikt!
Starting on monday!
Kommentarer
Trackback
