Me, myself & I

Något så gräsligt har jag inte läst på länge. En kvinna hittades av en slump död i sin soffa, och när man började undersöka hennes post, läkemedel och sådant så kom man fram till att hon måste ha legat där sedan maj -07!! Jag blir så himla beklämd av att läsa sådana rubriker. Där har hon legat i över 2,5 år och inte en människa har saknat henne! Ingen undrar "var är hon?" Sådant gör mig så ont, så ont. Det hände ju när jag jobbade på sjukhuset ibland också att vi hade patienter som avled och var helt utan anhöriga. Man bara tänker: alla hennes saker som hon har i hemmet, vem tar hand om dem? Kastas hela hennes liv bort? Saker hon samlat på sig, minnen, foton, kanske hon var duktig på något handarbete och gjorde massor av fina dukar, vantar, tröjor...? Hoppas sådant skänks till välgörenhet i så fall så det kommer någon till nytta, så hennes ensamma liv inte varit helt förgäves. Stackars människor.

Jag blir så ledsen. Tänk att vara så ensam...